2014-02-19

Stingtappning

Jaja ni vet hur det är. Man kämpar på. Äter regelbundet och sover på normala tider. Försöker gå till skolan och inte skjuta upp saker. Dricker måttligt och bara på helgerna. Kanske läser nån bok och ja ni vet. Kämpar på liksom. 

Men det känns tungt och segt. Som att man gör att allting i klistrig grå havregrynsgröt under fötterna. Och så sover man. Hela tiden och alldeles för länge. Och missar skolan. Blir besviken. Lämnar inte hemmet. Dricker några öl "men bara ikväll". Och får skuldkänslor och vänder på dygnet. Och man börjar undra vad poängen är, hur fan det snart kan vara sommar igen, varför allt är så tråkigt och svårt. Och man försöker göra vettiga saker som att laga mat eller sortera nåt. Men faktum kvarstår: man är där igen. 

Det är lika trist varje gång. Och denna gången känner jag mig helt maktlös. Vad ska jag göra? Gå till doktorn liksom? Vad ska han säga? Detta är kanske min dom. Vånda och elände säg 80 % av tiden, och de resterande 20 % är förvåning och ihoplappning efter förra dippen. Ärligt emos, vad är next?

/QotN 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar