2013-12-10

En berättelse om dålig hy

Godmorgon alla bitchar och pimpar!

Jag ska berätta en liten sak för er nu, håll i er: Min hy i fejset är just nu sitt allra finaste och mest välmående jag. Detta gör mig så lycklig! Senaste åren har varit en ändlös kamp mot torrhet, finnar, ärr från acne, glåminget och så vidare i all oändlighet. Jag vet inte hur mycket pengar jag lagt på skiten totalt sett och då kan vi räkna in allt från rengöring, hundra miljarder olika fuktkrämer, acneproukter, foundations och concealers, ansiktsmasker, vitaminpulver (!), receptbelagda krämer och så vidare.

Innan jag var sjutton-arton hade jag i princip inga hudproblem förutom några klassiska hormonrelaterade fula tonnårsfinnar, men kvack! rätt var det var drabbades jag av finnys över kinderna och käkarna. Till och med ner på halsen ibland. Jag vet inte vad jag ska jämföra det med. Det var inte sådan acne som man ibland ser att folk har och man tänker stackars den :((( ni vet när det är illrött, buckligt och inflammerat. Detta var finnar som blev nästan som sår, och var de inte det från början så såg jag snabbt till att de blev till sår pga kunde inte sluta röra vid ansiktet och klia, klösa och klämma. Man drabbas av någon konstig blindstyrementalitet och vill bara bli av med skiten = krafsar i panik. Jag försökte härleda denna förändring till något men kunde inte se några samband. Jag hade inte ändrat hur jag åt, inte ändrat hudvårdsrutin, jag provade att röka mindre eller inget alls för att se om det blev bättre men ingenting hjälpte. När jag inte hade smink på mig kunde min min mamma och min syster kommentera det på vad de tyckte var ett "hjälpsamt" sätt typ men herregud din hy har verkligen blivit jättedålig, du MÅSTE göra någonting åt det!? man ba okej tack för info jävla as.

På detta vidriga vis har det fortsatt i flera år. Det blev något bättre när jag slutade på mitt ångestfyllda jobb (som jag skrivit mer om här). Jag hade också sedan fjortonårsåldern dessutom haft jättemycket problem med magen och har väl det som kallas för IBS och det blev plötsligt bättre då också. Ja asså nu fattar jag ju att mycket av detta är psykosomatiska besvär, men det är ju lika jävligt för den sakens skull. I alla fall, magen och acnen blev alltså bättre där under sommaren efter att jag fyllt 21. Men inte alls optimalt, och inte alls bra.

Huden i ansiktet blev när det var som värst min största osäkerhet. Jag började undvika särskilda ljus för att jag inbillade mig att det syntes mer, utvecklade ett hetsigt kontrollbehov som hade med en slags tvättmani att göra och blev besatt av det ständiga pillandet, krafsandet, klösandet. Och det är väl egentligen då så kallad "dålig hy" blir ett riktigt problem. När det påverkar hur man lever sitt liv. När det styr sociala situationer och man bygger sin tillvaro kring det. Jag provade verkligen allt, allt från konstiga huskurer till skitdyra hudvårdsserier som var tänkt att "rengöra huden på djupet" och sånt märkligt marknadsföringssnack. Det konstigaste och mest desperata jag tagit till var en kur där man skulle svälja ett helt rått ägg varje morgon (??????) eller när jag beställde ett fruktansvärt äckligt vitaminpulver från någon misstänkt hemsida som skulle innehålla skitmycket b-vitamin. Kanske inte behöver tillägga att inget av dessa bisarra metoder fungerade eller gav ens minsta lilla effekt.

Det enda positiva jag kan säga om denna sketna upplevelse är väl att jag i och med det har blivit ett jävla ess på både hudvård och smink. För att jag varit tvungen. Jag har varit tvungen att läsa på innehållsförteckningar, kolla på en miljard youtubetutorials på hur man kan lägga en bas, lära mig allt om primers och correctors. Men det är inte så jävla kul att sminka sig när sminkandet blir en mask man tar på sig istället för något som ska framhäva det fina man har. Väldigt få personer som jag känner skulle nog tycka att mitt hudproblem är så stort som jag säger att det är, men även om det inte alltid syns pga är grym på att kamouflera mig till en beautyqueen och större delen av problemet är egentigen inte min hud utan min hjärna så gör det inte våndan för det mindre.

Snubblade över en youtubevideo för en tid sedan som var så jävla smärtsam, det är en tutorial på hur man lägger en felfri bas på acnedrabbad hud av en tjej som lider av en jävligt jobbig slags acne. Man ser att hon mår så jävla dåligt över sin hud och kämpar för att låta positiv, att det är skitjobbigt att filma sig själv utan sminkmasken på. Och ni som klarat er från detta hemska kanske får en liten inblick i hur det kan vara att tvingas ta på sig den här kletiga hudfärgade masken varje dag.



Men som sagt, jag känner mig peppad och fett nöjd över min hud för tillfället, den är så jävla mjuk och härlig och finnfri så jag bara vill ligga i sängen och klappa mig över kinderna och njuta (men det gör jag inte pga är inte ett galet freak?). Ska väl berätta lite mer om det jag gissar är skälet till denna drastiska förbättring i ett annat inlägg.

Tills vidare: ta det lugnt, klös inte ihjäl er, var snälla mot era fejs och själar.
/WERKIN' GIRL

2 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag ser verkligen fram emot att höra om det andra som du gissar är skälet till den drastiska förbättringen!

    Jag led av finnar till jag va typ 25. Har fortfarande finnar men inte i närheten av hur det var innan.
    Mina finnar upphörde under en anorektisk fas i livet men självklart kom de tillbaka då den var över och jag började äta igen.
    Kost och sömn är väl vad som påverkar min hy mest, men jag har även fått positivt resultat av aspirinmasken.
    Jag brukade köpa typ Clearasil när det var poppis men alla de där produkterna som kostar undra hundralappen tror jag att man får sämre hy av! Jag uppelvde det så iaf. Förutom en jättebra ansiktstvätt jag köper på apoteket: Acnicyl.
    Anti-agekrämer brukar jag tyvärr få sjukt mycket finnar av.
    Vet ni nån anti age mask man ej får finnar av.

    Funderar på att beställa Sampars "So much to dew", är den prisvärd??

    SvaraRadera
  2. Åh vad jag känner igen mig. Jag tror på riktigt att mitt liv hade varit helt annorlunda om jag inte ständigt hade behövt vara vaksam på min förbannat dynamiska hud. Den där videon är så himla stark.

    SvaraRadera