2013-11-28

Madrasformulär, zopiklon och träning

Okej alla fluffys och fiffis! Senaste nytt in.

Igår besökte jag min läkare. Vi kan kalla henne för P. P är en bestämd kvinna som är rätt kort i tonen men ibland brister ut i ett mycket tilltalande leende. Hon är saklig och effektiv. Kan tänka mig att det tjänar henne då hon jobbar på en psykiatrimottagning och säkert dagligen har kontakt med massvis av veliga ångestluddiga individer. Vi hade ett kort inledande samtal där hon gick igenom anteckningar i min journal och ställde frågor. Sedan fick jag, som vanligt, fylla i ett sånt där jäkla madras-självskattningsformulär. Det är väl typ tionde gången jag fyller i ett sådant. Avsikten med formuläret är att få en bild av patientens nuvarande sinnestillstånd. Man får svara på frågor enligt skalan 0-6, som mest kan man ha 56 poäng och för att vara en sund och odeprimerad individ ska man helst ligga under 12 poäng. Ju högre poäng desto mer depp helt enkelt. Jag scorade denna gång 19 poäng vilket är en klar förbättring sedan senast jag fyllde i samma test. Det är lite klurigt dock för det varierar ofantligt beroende på dagsformen hur man fyller i skiten, men ändå. Efter denna gamla klassiker diskuterade vi medicinen jag tar och hur det funkar. Efter lite fipplande fram och tillbaka och försök från P:s sida att få en tydligare bild av vad jag menar med luddiga formuleringar som "ganska jobbigt" (= extrem ångest) och "inte så bra" (= självmordstankar och dödslängtan) kunde hon konstatera att en höjning av dosen kunde vara på sin plats. Jaha sa jag och nickade.

Nya rön är alltså en doshöjning på Cymbalta från 60 mg till 90 mg. Spännande! Ni kan alltså framöver vänta er lite detaljerade beskrivningar av biverkningar så som tja, svettningar och yrsel typ. Eller vad det nu finns för intressant att vänta. Jag fick dessutom *förtroendet* att få trettio tabletter Zopiklon utskrivet vilket är en toppen insomningstablett. Jihooo! Snart blir det sömn utav bara fan. Skönt. Dessutom "ordinerade" P mig att börja träna igen vilket jag måste erkänna naturligtvis är en bra idé men inget jag direkt hurrar över. men visst visst jag ser väl fördelarna med att sprattla lite på rullbandet och roa mig med att göra plankan i några minuter då och då. Har man ett gymkort som bara ligger och samlar damm finns det väl egentligen ingen anledning till varför man inte skulle använda det antar jag.

Ha en härlig dag alla emolitas och emolitos!
/WG

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar