2013-11-13

Fåtöljen

Åh, min medbloggare QotNs inlägg tidigare idag rörde mig ända in i mitt emohjärtas kalla bittra lilla kärna. Jag, liksom hon, blev mycket ledsen av att läsa kommentaren från Anonym som som finns återgiven i inlägget. Ledsen för att jag känner igen mig.

Man är så ensam i ångesten. Jag var så ensam i ångesten. Och jag ljög för alla. Spelade mina spel. Var ambitiös, glad, social. Kämpade som ett djur för att ingen skulle riva min fasad, jag hade ju kämpat så hårt för att bygga upp den? Tänkte ungefär Vissa människor gillar mig. Jag vill inte att de ska försvinna. Jag får inte avslöja för mycket om hur jag egentligen är. Då kanske de drar. Min ångest var min bäst bevarade hemlighet. Om jag inte kunde spela spelet enligt hurtbullarnas regler så deltog jag hellre inte alls. Så jag började skolka de dagar jag inte orkade hålla uppe, sjukanmäla mig, ställa in grejer jag planerat tillsammans med vänner, sluta svara i telefon. Efter att jag hade tänkt på hur och när jag skulle ta mitt liv varje dag i ungefär ett år blev jag sittande i en fåtölj i mitt hem. Jag satt där i ungefär tre månader. Jag gjorde ingenting, bara satt där i min tunna svarta morgonrock. Vissa dagar samlade jag tillräckligt med kraft för att ta en dusch och byta till en annan morgonrock, en av vit frotté. För att känna att tiden åtminstånde gick laddade jag ner serier och "tittade" på dom (tittade är lite överdrivet uttryckt, det var snarare så att jag lyssnade på dom medan jag satt i min stol och blundade och hoppades att jag skulle somna om så att jag kunde sova bort dagen). Under den här tiden hann jag jag plöja igenom

Two fat ladies (4 säsonger)
Ally McBeal (6 säsonger)
The L Word (6 säsonger)
Modern Family (4 säsonger)
Nigella kitchen, nigella express, nigella bites, nigella summer och nigellissima (totalt typ 6 säsonger)
Drop dead diva (detta är klart den värsta. 3 säsonger)
Peep Show (8 säsonger)
Alla sagan om ringen-filmerna

...och säkert en massa annan menlös skit som jag inte vill minnas eller kan minnas.
Det var min syster som hjälpte mig upp ur den där jävla fåtöljen till slut. Hon kom då och då förbi, tvingade sig in i mitt hem, handlade mat, tvingade mig att gå promenader, ringa olika samtal till doktorer och psykologmottagningar, hon städade bland bråten jag satt och möglade i, bytte lakan i sängen. En gång tvingade hon mig till och med att raka benen.

Det var en lättnad den dagen det kom en kvinna och hämtade fåtöljen och körde bort den. Jag sålde den på blocket för 2000 kr. För pengarna köpte jag mat och smink.

So long och tack för idag emoboosters,
/WERKIN' GIRL

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar