2013-11-20

Cymbaltadagboken #5



Ja jävlar vad tiden går. 60 mg cymbalta om dagen i femtiosju dagar nu då. Kombinerat med ett kraftigt reducerat alkoholintag. Vad har detta gett? Effekt! Kraftig effekt! Den förlamande vardagsångesten är en mer ovanlig gäst. Den ännu mer förlamande attackångesten är en ännu mer ovanlig gäst. Men de finns båda kvar och stör och sätter sina äckliga små käppar i hjulet. Speciellt mycket ångest av det värre slaget som får en att böna och be till gud om att få dö här och nu dyker upp i samband med att jag druckit alkohol. Särskilt om jag gjort det ett par kvällar i rad, då kommer självmordstankarna nästan som ett brev på posten. Man kan ju liksom lära av dessa misstag, och det gör jag, men jag är ju lite av en återfallsromantiker och det har ju sina nackdelar. Alkoholen är en svårdumpad partner. Extremt svårdumpad. Fan jag kunde aldrig ana att det skulle bli så jävla svårt!!! Men jag kämpar på.

I övrigt gör den här känsloutplaningen mig väldigt förvirrad. Jag känner sällan några "stora" känslor. Jag är glad, trött, ledsen, neutral. Inte lika ofta jätteglad eller jätteledsen. Detta gör att jag undrar vad fan det egentligen är som händer. Får en konstig känsla av att allt liksom är på låtsas och att jag borde sluta med tabletterna så att världen kan bli verklig igen. Att jag kan bli verklig igen och känna verkliga känslor om ni fattar. Men det är en helt katastrofal idé som jag vet att jag bör undvika till varje pris.

Senast när jag var hos min psykolog sa hon att hon inte kunde minnas varför jag blev satt på cymbalta istället för venlafaxin som jag hade innan. Hon arbetar ganska nära med min huvudläkare så de har lite koll på varandras områden och diskuterer väl de gemensamma patienter de har då och då antar jag. Cymbalta och venlafaxin verkar vara i princip samma sak, men cymbalta används oftast för så kallad generaliserat ångestsyndrom medan venlafaxin är mer beprövat med positiv effekt på socialt betingad ångest. Min psykolog tycker att mitt lilla "problem" verkar vara mer åt det senare hållet. Minns faktiskt inte själv varför jag började med cymbalta istället, det kan ha något med hjärtklappning att göra, men hur fan ska man veta? Minns typ ingenting från det senaste halvåret känns det som. Allt är ett enda cymbalta-, venlafaxin- och cipralexblurr. Nu är denna karta tabletter slut och så även hela asken. Jag finner mig alltså tablettlös. Dessutom är jag pank! Kvack! Blir helt enkelt till att slå en signal till min stackars mamma för att tigga medicinspons imorgon. (Insert valfri ledsen smiley)

Jag undrar, finns det någon där ute bland våra läsare som är cymbaltaknaprare? Kan ni inte kommentera i såfall och berätta om era erfarenheter?

Godnatt på er kära followers
/WERKIN GIRL

1 kommentar:

  1. Jag åt Cymbalta förut men bytte (tillbaka) till Venlafaxin. Har GAD men med ganska kraftig ångest emellanåt. Inte särskilt socialt betingad dock. Även depression som kommer och går.

    För mig hade Cymbalta inte tillräckligt effekt på just depressionen. Tycker Venlafaxin har mycket större effekt för just mig, både på ångesten och deppigheten. En annan bra grej med Venlafaxin är att jag fortfarande kan vara intresserad av sex och ha det. Att sexlusten försvinner har annars varit en biverkning av alla andra antideppmediciner jag ätit.

    Men känner verkligen igen det där med att känslorna blir liksom dämpade, det är som att man ser dem på håll typ? Vilket iofs är skönt när det är fetångesten eller det totala mörkret, men mindre kul när det är glädje etc.

    Jag tycker ändå att det är helt värt det. Mår ganska bra just nu och vill inte äventyra det genom att lägga av med medicinen. Jag tänker att man eventuellt kan testa att sätta ut medicinen senare om man har nån extremt stabil period och se vad som händer. Men det är inget man ska göra så fort man känner att man mår okej. Det är så lätt att underskatta hur man mådde förut och så lätt att överskatta förmågan att styra sin hjärna, typ. Är så himla glad att medicinen finns och att den hjälper.

    Det här handlade ju mest om Venlafaxin och inte om Cymbalta som du frågade efter, men det är så sällan jag får nörda loss om mina mediciner så jag tog tillfället i akt ändå!

    SvaraRadera