2013-10-25

The ladder of Paradise



För att på ett enkelt sätt illustrera hur jag känner mig just nu tänkte jag ta hjälp av denna bild. Vad ser vi här då, jo vi ser en trappa. På väg upp för trappan ser vi ett antal gobbar. Längst upp sitter en välkomnande ängel och tar emot de som klarat sig till toppen. Gobbarna i trappan är rädda. De ser att några av deras bröder inte klarar sig hela vägen upp, somliga faller över kanten. Så gobbarna i trappan skyndar sig, knuffas, vill fort till toppen av trappan. Det är inte så konstigt, för det finns faror som lurar under färden. Små bevingade jävulsfigurer gillrar fällor för de klättrande - repögglor kastas runt deras halsar, pilbågar spänns och avfyras, allt för att störta gobbarna ner i djupet. Ner i helvetet. Vem är jag då? Är jag en av alla de små gobbar som klättrar, anfådd och med vild blick? Jag var en av dom tills för ungefär en timme sedan, men någonting satte käppar i hjulet och nu är jag på väg ner i avgrunden. Jag kan bromsa fallet något genom att ta en legrigan och räkna baklänges från hundra och långsamt andas in och sedan ut på varje siffra. Jag klarade det till sextiotre den här gången.

Sleepless in Emoland,
/WERKIN' GIRL

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar