2013-10-21

Ta tjuren vid hornen

Nu ska jag berätta något för er. Detta kanske kommer som en chock och är eventuellt början på slutet på min tid som succébloggerska på emoboost. Har nu helt och hållet repat mig från min fysiska sjukdom och kan därmed helhjärtat ägna mig åt min psykiska igen. Och upptäcker till min stora förvåning att jag faktiskt mår ganska bra. Ingen nämnvärd ångest, inga urspårningar, ser glädje i mitt liv och beter mig inte längre som att jag ändå kommer va död innan december (så varför köpa vinterskor?). Det verkar liksom som att jag är på banan igen. Nu ska jag se till att inte fucka upp allt igen bara.

Idag har varit en sån där dag som man måste ha efter att ha haft en deppig/ångestig/supig period. När man är omringad av depressionsdimman är det mycket svårt med de praktiska och administrativa uppgifterna som krävs för att leva som människa i ett samhälle. Därför lämnar alltid varje depp en hög med saker som ska tas itu med. Ibland blir denna hög så stor att man på något märkligt självbestraffande sätt VÄLJER att vara deppig för slippa ta itu med allt skit man förorsakat. Vilket ju naturligtvis leder till att skithögen växer. 

Min värsta hög är denna: var deppig för 3 år sen. Bodde andra hand i en studentlägenhet som jag hatade (och hatar) så innerligt. Så dåligt som jag mådde i den lägenheten alltså. Innanför entrén fanns postfack. Jag kunde helt enkelt inte förmå mig att öppna det där jävla postfacket. Varför vet jag inte, och det blev ju knappast lättare ju längre tiden gick. Ibland lämnade jag inte lägenheten på väldigt länge men när jag passerade postfacket brukade jag ignorera det och fyllas av ångest. Ibland gick jag dit och kikade in genom inkastet och såg hur högen av räkningar och brev växte. 

Tror faktiskt inte att jag tog hand om min post på tre månader. Efter att jag varit inlagd bestämde jag mig för att reda upp mitt liv och ett steg i detta var ofc att hämta posten. Det var som en arkeologisk utgrävning. Högst upp låg delgivningsbrevet från kronofogden (fatta PANIKEN här! "Vi kommer söka upp dig i ditt hem eller på din arbetsplats " man ba shiiit vad har jag ställt till med ), lite längre ned låg andra brevet från inkasso och under det första brevet. Och ännu djupare låg en andra påminnelse på fakturan och sen kom första påminnelsen  och så slutligen, längst ner i högen låg den primära fakturan som skickats för tre månader. Och det var inte bara en faktura som var försenad direkt. 

Men då gjorde jag något som var så otroligt lättande. Jag tog helt enkelt bara tag i skiten. Betalade allt, ringde kronofogden och grät och så var det löst. Vi snackar alltså tre månaders helt meningslös oprovocerad ångest över något som åtgärdades på mindre än en timme. Ja och det kostade mig typ 2000 spänn (på riktigt) i påminnelseavgift.

Sånt har jag ägnat mig åt idag alltså. Tagit itu med saker. Nu ska jag slumra in. Kram QotN 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar